Om att räkna ner veckorna

Söndag mina vänner, med andra ord sista dagen på denna tolfte vecka detta år. Hoho så tiden rusar iväg! Om jag inte tar helt fel så är det 14 veckor kvar tills jag börjar jobba igen... Något jag verkligen ser framemot, samtidigt som jag funderar en hel del på hur vardagsrumban kommer bli den dagen? Lyckligtvis är sambon hemma med liten skrutt i juli-månad så då har jag lite tid att anpassa mig till det "nya", skönt! Jag försöker dock förbereda mig mentalt på att det kan bli lite kaos den första tiden som vi båda två är tillbaka på jobb och liten skrutt ska slussas till dagvård... Jag vet att det är länge dit ännu men jag kan inte rå för att den dagen dyker upp i tankarna med jämna mellanrum! Jag har liksom varit hemma så pass länge så det är svårt att föreställa sig någonting annat...

en pärlhyacint på matbordet - på väg att börja blomma, och en kopp kaffe

Här hemma har vi varit igång sedan klockan 07:30 i morse, då tyckte liten skrutt det var dags att stiga upp och hon tog ingen som helst hänsyn till oss vuxna som hade kommit hem kring midnatt... Men det hade jag inte räknat med heller ;) Efter frukost, en kopp kaffe och lite frisk luft så kände jag mig som en ny människa igen och nu har jag precis avnjutit dagens andra kopp tillsammans med några bitar mörk choklad, mums! Bara liten skrutt vaknat och ätit mellanmål ska vi iväg till hennes farföräldrar, aka "svärisarna", där vi senare under dagen ska bli bjudna på hemmagjorda hamburgare. Vi drar vårt strå till stacken genom att ta med en skål med coleslaw, något som sambon rörde ihop för en liten stund sedan... Ikväll ska vi också hinna med att träffa våra blivande grannar och gå igenom deras planritningar för husbygget här bredvid, spännande!

vi gav varsin pärlhyacint åt "födelsedagsbarnen" igår och jag kunde inte motstå att köpa hem en åt oss också

Suck! Tillbaka igen efter två vändor med att få liten skrutt att somna om... Allt efter hennes öroninflammation så har hon vägrat att sova en lång middagsvila och nu vaknar hon oftast efter 45 minuter till 1 timme! Vilket innebär att hon inte orkar med resten av dagen/kvällen, vilket i sin tur inneburit att vi lagt henne för ytterligare en lur på eftermiddagen... Men nu skulle jag verkligen vilja få bort den andra luren (en gång för alla) och få till ett rejält sovpass på dagen istället, hon är ju så mycket nöjdare då! Men vi får se vem som orkar vara envisare i längden ;) Nu ropar hon på pappa istället, haha, de är inte dumma de där små!


Njut av söndagen!


KRAM


|| images: paulaspalats.blogspot.com ||

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar